söndag 4 september 2011

Gibraltar



1:a delmålet var Gibraltar och nu har vi snart varit här i en månad. Det är inte bara att hissa segel och ta sig nästa mål utan det kräver noga förberedelser. Gibraltar är ökänt som ett riktigt blåshål med sitt nyckfulla väder och för många seglare, alltid fel vind. Det blir alltså många vändor och kaffe till La Linea´s (spanska sidan) enda Wifi-ställe, för att kolla hur vinden kommer att bli nästkommande dagar.

Varför vi har blivit fördröjda beror bl a på att vi anlitade en en mekaniker som skulle göra en översyn av det elektriska samt installera en ny apparat som skall göra så att det blir bättre och snålare strömförsörjning till batteribanken. Problemet var, att mekanikern pratade bara spanska och absolut ingen engelska. Redan där gick det snett. Efter fem timmar och 100€ meddelade han att han var klar och försvann snabbt. Först en stund därefter upptäckte vi avklippta sladdar som inte ledde någonstans...bl a hade AISen slutat att fungera. Han fick förstås komma tillbaka och sätta ihop delarna dagen efter.

Vi har förstås turistat på Gibraltarsidan. En dag tog vi liften upp för att titta på aporna och den fantastiska utsikten både mot Medelhavet och Marockosidan. Istället för att ta liften ner, promenerade vi. Det ångrade jag bittert, kan jag berätta. Vägen ner var betydligt längre än vi hade kunnat ana. Det tog oss tre timmar att ”landa” på gatunivån i 35° värme. Nästa dag hade jag stora svårigheter att gå, på grund av träningsvärk i vaderna.Däremot Uffe klarade sig bättre.

Dagarna går åt till att skaffa grejor, handla mat och vatten, tvätta och fixa med båten samtidigt som man stönar över den 35°-värmen.
Idag ska Uffe laga min sadel på cykeln t ex. Den har hoppat ur från sina fästen, efter det att en alldeles för tung engelsman fick låna min cykel, för ett litet ärende.Tro inte att vi latar oss och ligger på stranden och solar. Jag har bara badat en gång i havet... och det var för att skrubba bort snäckor.

Gibraltar består av en jättestor klippa, en flygplats och däremellan höghus, flotta båtar, affärer, yachklubbar samt pratar engelska. Närmaste grannen är La Linea, där vi ligger med vår båt i en alldeles ny marina. Det är enkelt att ta sig in till Gibraltar antingen med bil, cykel, moped eller apostlahästarna. Man bara tar sig igenom grindarna och viftar med passet och strax är man inne i ett annat land!!! Från den spanska sidan är det en ständig ström av bilar som tutar dagarna i ända och vill till Gibraltar, eller GIB som man säger i vissa kretsar. Här kan nämnas att villkoret för att Spanien skulle bli medlemmar i EU var att gränsen öppnades mellan Spanien och Gibraltar, vilket gör att de båda städerna fungerar numera friktionsfritt. Det landar och startar flygplan endast från England. När Uffe var som bäst upptagen med båten passade jag på att flyga till Newcastle, dit Åsa också anlände, för att hälsa på Jens. Fem dagar med Åsa och Jens!

Måndag i förra veckan, efter en kopp kaffe och Wifi-koll, kunde vi äntligen ana en öppning för att ta oss härifrån. Uffe ville då för säkerhetsskull kolla att allt fungerade på båten och började med att starta motorn. Motorn laddade inte batteribanken, vilket den alltid har gjort. Istället gick Volt-talet ner. Det här hände på lördagen (före måndagen) och med hjälp av marinan fick vi åter ta kontakt med mekanikern. Han kom och tittade, log och skakade på huvudet åt oss och meddelade att allt var correcto, helt normalt och spansk text som vi inte begrep. Därefter lämnade han oss med vårt tvivel och misstro.

På söndagen kollade Uffe igen hur motorn betedde sig, men den laddade definitivt inte batterierna. Mekanikerns lördags-correcto höll inte. Kunde det vara generatorn? Mekanikern blev åter inkallad och säger än en gång att allt är correcto, no problema.

När måndagsmorgon infann sig med de rätta vindarna, menade Uffe att vi kan inte ge oss iväg, utan mekanikern måste komma ner igen och gå igenom alla sladdar och kablar. Hela dagen går åt att vänta, medan Uffe själv försökte mäta sig fram till felet utan resultat. Först på kvällen kommer denne man ombord, går direkt ner i båten och fram till ”felet”, fixar, skruvar m m. Efter en halv timme när vi startar motorn fungerar laddningen. Det var inte fel på Uffe, utan det fattades en mutter på ”felet”. Vad skall man tro???? Visste han plötsligt vad det var för fel, eller.......???? Vi vet fortfarande inte vad det var som orsakade det hela. GRRRRRRRRRRRRRRRRR

Det har blivit nya vändor och kaffe till vårt Wifi-ställe för att titta på vind och väder. Hela tiden västliga vindar och, men kanske, kanske nu på måndag den 5 sep kan det finnas en öppning, alltså ostliga vindar, åtminstone på f m. Håller det i sig, ja, då går vi direkt söderut mot Kanarieöarna! Kanske, kanske vi hinner stanna någonstans i Marocko. Man har varnat för Ramadan som pågår till den 15 sep. Och precis då sjunker hamnavgifterna, vi får se...!

Vi har stannat för länge på våra stop av olika orsaker, men nu skall det bli både spännande och skönt att komma iväg och få se fria horisonter under en veckas tid.